Tillbakablick – del 2

Tillbakablick – del 2

I slutet av 1500-talet började vita fasader för första gången dyka upp i Sverige. Inspirationen hämtades från antikens marmortempel. I del två av vår resa genom fasadernas färgsättningshistoria tittar vi närmare på den vita fasen.

I slutet av 1500-talet kom de vita fasaderna som en ny statusmarkör då rött blivit alltför vanligt och tappat sitt symboliska värde. Dock var det bara putsade fasader som målades vita då det inte fanns något billigt och hållbart färgmaterial för trähus. Vid den här tiden var intresset för antiken stort och de vita fasaderna var inspirerade av antikens marmortempel.
– Vad man inte visste då var att dessa tempel från början hade varit starkt färgsatta men bleknat med tiden. I slutet av 1800-talet kom en ny våg av intresse för antiken och nu kunde även trähus målas vita. I samband med Stockholmsutställningen 1930 introducerades åter vitt, men nu som en symbol för den rena funkisarkitekturen, säger Karin Fridell Anter, arkitekt och docent med inriktning på färg och arkitektur.

Alcro_historia_vitt2

Villa från 1980-talet färgsatt i vitt.

 

Alcro_historia_gront_brunt

Gröna pigment började användas i slutet av 1800-talet men kulörerna var betydligt dyrare att framställa än jordfärgerna så det var ovanligt med gröna fasader.
Hus byggda av flera material bör färgsättas så att kontrasten bevaras. Den behöver inte vara stor men ska finnas då ett försök att måla ihop ytorna ger ett ojämnt resultat då strukturen är olika.

Än idag är vitt en populär fasadkulör. Intresset är idag stort för att återskapa gamla hus och färgsätta dem i sina ursprungliga kulörer och moderna hus färgsätts i regel på ett arkitektoniskt passande sätt.
Exempelvis bör ett brunt 1970-talshus i en radhuslänga bevaras just brunt för att det passar stilen och de andra husen i kedjan medan en sekelskiftesvilla bör målas i sin ursprungliga kulör av samma skäl.
– Generellt kan man säga att den kulör som ett hus har från början oftast är den kulör som passar bäst. Jag upplever att det idag finns en större förståelse för att kulörval inte bara handlar om tycke och smak utan det är ett viktigt kunskapsområde som är avgörande för hur en fasad upplevs och hur resultatet blir. Har du kunskap om hur kulörer fungerar blir det enklare att förverkliga det du tycker om och få ett resultat som stämmer överens med vad du tänkt dig, säger Karin Fridell Anter, arkitekt och docent med inriktning på färg och arkitektur.

Läs del tidigare delar i Alcrotrends fasadhistoriska genomgång:

Tillbakablick – del 1

Tikkurila Sverige AB ansvarar inte för kommentarerna nedan, den som skriver en kommentar är själv ansvarig för sin kommentar.